Inbjudan till Hembygdsgasque

Lördagen den 9 oktober ordnas en efterlängtad Hembygdsgasque av Landskapsföreningen och Västgöta nation. Du får nu möjligeht att se de fina gardinerna och ridån som äntligen pryder vår vackra festsal.

Start kl 16 (precis).

Gasquen inleds med ett föredrag av Margareta Söderström, dotter till Sixten Bengtsson, allas vår ”Västgöta-Bengtsson”.  Margareta skildrar hans innehållsrika livsgärning och drar en och annan rolig historia. Föredraget hålls via länk från Kungälv, där Margareta bor, till  Stora salen på Västgöta nation, där en storbildsskärm är monterad.

Efter föredraget blir det middag,  installation av hedersledamöter (Maria Wold-Troell och Kenny Jonsson) m.m.

Pris: Trerätters middag, fördrink, vin/öl och snaps kostar 400:-,  detta oavsett om det är med eller utan alkohol. Ange om du vill ha alkoholfritt i anmälan. Och ange önskemål om specialkost.

Anmälan sänds till 4q@vastgotanation.se senast den 1 oktober.

Varmt välkommen till en rolig och oförglömlig afton!

Kenny Jonsson, ordförande  och  Emma Johansson  Första kurator

Rapport från årsmötet 2021

Den sista juni, alltså i sista momangen, höll vi vårt årsmöte i stora salen. Hela nio medlemmar var närvarande, inklusive en del av styrelsen. Sommaren är ingen bra till datt hålla årsmöte, men är det pandemi så är det.

Årsmötet förflöt utan missöden och likadant det konstituerande mötet, då uppdragen fördelades. Vi har nu en ny kassör, Agneta Oskarsson, som var proinspektor för en del  år sedan. Också valberedningen har ett tillskott av Filip Dumanski.

Vi planerar en landskapsgasqe den 9 oktober kl 19. Någon gång ska också landskapsvapnet läggas i lejonets tassar på nationsgraven och invigas.

Vi är alla så glada över att pandemin tycks vara på avklingande och hoppas att år verksamhet kommer igång som tidigare med två medlemsaktiviteter per år med föreläsning och middag. Och att årsmötet hålls 1 maj.

Tore Hartungs artikel om återinvigningen av urnan

Föreningen Västgötalitteratur har en artikel av Tore Hartung om invignine av minnesurnan och om Torbern Bergmans liv och geni.

Minnesmärke efter Linnelärjunge från Västergötland återinvigt

Kemisten Johan Afzelius skänkte 1834 en urna till minne av västgöten Torbern Bergman. Då hade det gått 50 år sedan den världsberömde kemisten dog och Afzelius ville att han skulle ihågkommas. Urnan har sedan dess stått i Västgöta Nations trädgård och fa studenter har vetat vem Bergman var och tidens tand hade gått hårt åt urnan. För några år sedan ordnade Nationen ett seminarium om Bergman, där hans insatser framför allt inom kemin betonades. Då framfördes tanken om att restaurera urnan. Västgöta Nations Landskapsförening har genomfört detta och invigning har högtidligen skett genom tal, körsång och efterföljande sexa på puben Djäknen. Urnan ger nu förnyad glans åt trädgården och en kort inskrift på den berättar om Torbern Bergmans insatser som kemist.

Linnelärjunge

Bergman föddes 1754 i Låstad, en socken belägen i nuvarande Mariestads kommun och efter studier i Skara kom han till Uppsala, där Linne blev en av hans lärare. Men Torberns far ville att sonen skulle bli präst och hade föga tilltro till vad han kallade ”den linneanska smittan” och sonen fick därför läsa naturvetenskap i smyg. Det gjorde han med sådan framgång att ryktet om hans flit, lärdom och begåvning spreds i hela Uppsala. Han läste geologi, astronomi, geografi, fysik och minerallära men inte kemi. Men när professuren i kemi blev ledig erbjöds han den utan att sätt ha meriterat sig. Bergman tackade ja och lovade att på en månad läsa in allt i ämnet. Och han höll ord.
Som professor kom han att ägna sig mycket åt att hjälpa det svenska bergsbruket och han reste runt i Bergslagen och tog prover på mineraler som han sedan analyserade i sitt laboratorium och konstaterade då att molybden och platina är artegna metaller och upptäckte grundämnena mangan, kobolt och nickel. Och malmen tobernit fick passande nog namnet efter sin upptäckare.
Men Bergmans stora arbetsbörda och flit slet på hans kropp och han drabbades av olika sjukdomar. För att råda bot på dem åkte han sommartid till Medevi eller Loka; han prövade där särskilt på att dricka hälsovatten. Ofta tiotalet liter om dagen. Det tycktes hjälpa och han kom därför att sakna brunnsvattnet under vintrarna. Men som kemist kunde han lätt analysera hälsovattnet och upptäcka de salter och mineraler det innehöll och steget från det till att i Uppsala blanda ihop ett eget botande vatten var inte långt. Han kom också på att lösa kolsyra i vatten och att konstruera en flaskpropp.
Åtskilliga år senare kom man på att blanda olika fruktämnen i vattnet och därmed var den moderna läskedrycken född. Men ursprunglig uppfinnare av kolsyrade drycker är alltså Torbern Bergman.
Hans stora konsumtion av hälsovatten lindrade hans sjukdomar men kunde inte bota honom. Han dog 1784 i Medevi, ännu inte 50 år fyllda. Bergman betraktas än idag som en av kemins stora snillen och det är därför en berättigad kulturgärning att högtidligen ha återinvigt hans restaurerade urna i Västgöta Nations trädgård. 

Tore Hartung

Ladda ner artikeln som pdf