Listan med framstående västgötar tycks oändlig. Många känner vi till, men nu har ytterligare en förtjänstfull person lyfts fram ur glömskan: folklivsforskaren Sven Lampa, född 1870 i Ods socken, student i Skara 1888, död 1950 i Uppsala.
Sven Lampa var inte alls den förste att intressera sig för gamla seder och bruk, Olaus Magnus skrev exempelvis patriotiskt om tidigare seder och bruk och om jättar i Norden (Norden, Ryssland och Grönland) redan på 1500-talet. Men Sven Lampa var den som gav upphov till ämnet folklivsforskning vid Uppsala universitet.
Han skrevs in på Västgöta Nation 1889 och blev Nationens bibliotekarie. På den tiden fanns landsmålsföreningar vid Västgöta med flera nationer, där medlemmarna åkte till sina respektive hembygder och dokumenterade folkmål, folkdiktning, seder och bruk. Sven Lampa deltog ivrigt och skrev ett antal böcker om folkliv i Västergötland, Uppland och Härjedalen. 1903 disputerade han med avhandlingen Studier i svensk metrik (versmått) och blev docent i svensk folklivsforskning1909. Han blev då den förste i vårt land som fick en akademisk titel i folklivsforskning, det ämne som idag heter etnologi, Han var sekreterare i Kungliga Ortnamnskommittén 1904-1914. 1914 grundades Uppsala folkminnnesarkiv, tillskyndat av Sven Lampa. Tyvärr slutade hans karriär där, han drabbades av depression (utbränd?) och hans levde sina sista 34 år på Ulleråker.
Katarina Ek-Nilsson, själv folklivsforskare, höll ett mycket uppskattat föredrag om sin föregångare. Föreläsningen hade samlat många deltagare, som också fick lära sig om hur Rutabagge, det västgötska namnet på kålrot har spritts till andra språk. Katarina är medlem i Kålrotsakademin, något som ligger helt rätt i tiden eftersom kålroten är fiber- och vitaminrik och binder koldioxid. Kålroten är en helt svensk rotfrukt som vi kan vara stolta över.
Efter föredraget fick vi avnjuta en sexa med isterband med extra läckert rotmos, följt av en rejäl bit chokladkaka med hallongrädde. Sång och glam och tal av 1Q Annie Larsson och proinspektor Margareta Svahn. Damkören kom in och sjöng mycket vackert. 4Q Oscar Karlsson Håkansson ledde det allmänna sjungandet. Stämningen var glad och livlig som vanligt när vi träffade våra landsmän under en mycket givande kväll.