Trivsam hembygdsmiddag med spex 5 oktober

Kristina Rudbjer har lyft Västgöta Nations spex till nya höjder. Hon är fortfarande spexaktiv fastän hon arbetar som lärare. Hon har vunnit det ärorika priset Uppsala Spex Librettos Akademipris för (USLA), det ni! Och hon underhöll oss med ett föredrag som skänkte höstmiddagen den akademiska karaktär vi eftersträvar.

Kristina Rudbjer

Kristina kan förstås också spexens historia, och gjorde en sammanfattning med bilder för den stora skaran lyssnare. För den som verkligen vill fördjupa sig finns Tom Lundins bok Alla tiders Uppsalaspex. Wikipedia har en utmärkt artikel för dem som inte är riktigt lika intresserade.

Spexens historia är inte så lång, de uppstod på 1850-talet på Uppsalas studentnationer. som en sorts begåvad underhållning med små sånger på rim till populära melodier. Stockholms Nation nämns som den första att göra fullständiga spex. Nu spexar studenter överallt i både Sverige och Finland. Spexintensiteten varierar över tid. Just nu är det baisse enligt Kristina. Men Södermanland-Nerikes nation spelar fortfarande På Madagaskar och Mohrens sista suck regelbundet.

Ett klassiskt uppsalaspex har en handling och baserar sig på en historisk händelse som förvrängs så spirituellt som möjligt med anakronismer, begåvade rim och sång till kända melodier. Skämten får gärna vara ekivoka, grova skämt låter bättre på vers.
I början spelades alla roller av män, det fanns ju inga kvinnliga studenter. 1907 äntrade Elsa Collin scenen i Lund, och sedan dess har det blivit så stor andel kvinnor att de får spela män också.
Naturligtvis finns det spextävlingar. En lokal tävling är det årliga Slaget om Vättern då de fyra nationerna runt Vättern tävlar mot varandra med varsitt spex.

Västgöta Nation har gjort egna spex. Freden i Knäred (handlade om 30-åriga kriget), Napoleon, Elisabeth I, Marie Curie, Kleptopatra, Torstenson, metaspexet Spexet och mycket fler. Stora spex får spelas utanför Nationen av utrymmesskäl.

Vill du göra ett eget spex? Du behöver en idé, kompisar, ett rimlexikon och ett slutdatum.  Spexet kan testas på Teatergruppen. Ett bra spex kännetecknas av att den röda tråden håller genom hela spexet, att det finns någonting för alla smaker, välkända sångbara låtar och rätt person i rätt roll.

Under middagen som följde efter föreläsningen fick vi se teatergruppen testa ett spex i vardande. Tyvärr satt jag långt bort och hörde inte så mycket. Men den dag det är färdigt ska jag gå och titta.

Kenny tackar Kristina för ett underhållande och innehållsrikt föredrag.

Middagen, ja, som vanligt fick vi fantastiskt god mat: Svampsmörgås, saftig ugnstekt fläskfilé, smaskig efterrätt och drycker. Om bara folk visste vad man kan få vara med om skulle Landskapsföreningen anstormas av nya medlemmar. Naturligtvis ackompanjerades ätandet av sång och glam och tal.  Vi fick lära oss en åldersanpassad studentsång av Sven Georg Eriksson:

Sjungom studenten på gamla dar
Låtom oss fröjdas den tid vi har kvar
Än klappar hjärtat ännu några slag
och vår samtid finns kvar än ett tag.

Var och en kan fritt dikta versens slut och kanske ännu någon vers. Förslag skickas till kontakt@vglf.se och publiceras om de är sångbara, rimmade, lagom ekivoka och följer taktmåttet.

Maria Wold-Troell

Klicka här för att ladda ner affischen.

Vestrogothica XXVII


Till 2019 års högtidslandskap producerade en redaktion i Landskapsföreningen detta nummer av Vestrogothica, 170 sidor. Den finns att köpa genom oss för 150 kr per exemplar + porto. För en -tre böcker kostar portot 59 kr,  för fyra -sex 79 kr. 

Beställ önskat antal exemplar genom att maila till vestrogothica@vglf.se.  Betala samtidigt till Landskapsföreningens konto pg 347 84-9.  Skriv Vestrogothica och antal böcker du beställt i kommentarsfältet.  Se till att ditt namn kommer med.

Innehållsförteckning

Författare och andra skribenter 
Förord av  Elisabet Classon, redaktionens ordförande
Västgöta Nations Landskapsförening 75 år av Kenny Jonsson
Förändring och framtidstro av Elin Nilsson
Att lyckas med sina studier av Uno Wahlström
Teaterkrönika 2014–2018 av Kristina Rudbjer
Västgöta nations bibliotek i Uppsala av Johnny Hagberg
Vad man bör veta om Yngre Västgötalagen av Göran B Nilsson
Jordglober Foto
Elisabeth Hesselblad och andra västgötska helgon av Bo Ekstrand
Helgonförklaringen av Elisabeth Hesselblad av Leif Nordlander
Gunnar Wennerberg av Christer Åsberg
Kristna vikingar i Varnhem av Maria Vretemark
Den svenska limerickens vagga av Svante Beckman
Tal vid invigning av Västgöta Nations fana av 1881 Per Hedenius
Om sten och berg i Västergötland av Jan-Erik Synnerman
Lidköpingsbygden – den svenska liberalismens vagga av Bo Ekstrand
Ett poem från Skövde av okänd poet
Ambrosia – varför kallas huset Ambrosia? av Elisabet Classon
Västgötaspecialiteter: korv och kakor av Elisabet Classon
Kuratorer 2014–2019 
Hedersledamöter 2014–2018 
Varnhem, dikt av Paul Nilsson 

Övrigt
Illustrationer av Jonas Andersson
Formgivning och produktion: Maria Wold-Troell
Tryckeri: Solveigs tryckeri,  Skara

 

1 maj 2019, en högtidsdag!

Det började med Landskapsföreningens årsstämma kl 14.  den var snabbt överstökad.  En ny styrelseledamot, Ramiro Grondona, valdes in och blir vår kassör framöver.  Ramiro var 2q ht 2017 – vt 2018.
Efter stämman blev det Högtidslandskap med bl.a. föredrag av f.d. inspektor Lars-Gunnar Larsson.

Sedan följde procession med fanor till nationsgraven med stopp för stämningsmättad körsång vid Wennerberg i Slottsbacken.

Kransen lades ner vid det tomtassade lejonet och både kören och vi alla sjöng och vår nationskaplan Andreas Wejderstam höll ett tänkvärt tal om dem som ligger  i graven.

Tillbaks igen! Av med de bekväma skorna och på med feststassen! Nu stundade majmiddagen med fyra rätter, den ena mer underbar än den andra. Köket firade nya triumfer, och de viner vi fick var också mycket goda. 

1Q Annie Larsson höll välkomsttalet där hon påminde oss om de förestående dyra renoveringarna av nationshuset. Margareta Svahn höll inspektorstalet. Före Krsitina Rudbjers roliga tacktal fick vi höra årskrönikan läsas av Petter Hansson och Knallen av teatergruppens representant.  Kenny Jonsson höll tal om den sjuttiofemårsjubilerande Landskapsföreningen och uppmanade till medlemskap.  Också Elisabet Claesson var uppe i talarstolen och presenterade årets Vestrogothica nr XXVII,  en tjock innehållsrik volym, vackert röd, tryckt på Solveigs i Skara.

Sånganförare Elinor Söderberg och Gustaf Hallström fick oss att sjunga flitigt, men för den vackraste sången stod vår nationskör som sjöng helt strålande, rent, rytmiskt och distinkt. Det blir förstapris vid nationskörstävlingar vågar jag gissa.  

Tiden gick och snart blev det natt.  Vi lämnade gemaken med välfyllda magar,  vacklade uppför trappan och fortsatte stimma så länge vi orkade. För min del inte så länge. 

Tack Västgöta Nation som låter oss alla träffas under sådana här festliga former!

Maria Wold-Troell, även fotograf denna gång.

.

Föredrag 15 februari 2019 med Katarina Ek-Nilsson

Listan med framstående västgötar tycks oändlig. Många känner vi till, men nu har ytterligare en förtjänstfull person lyfts fram ur glömskan: folklivsforskaren Sven Lampa, född 1870 i Ods socken, student i Skara 1888, död 1950 i Uppsala.

Sven Lampa, Karikatyr av Lekander 1905

Sven Lampa var inte alls den förste att intressera sig för gamla seder och bruk, Olaus Magnus skrev exempelvis patriotiskt om tidigare seder och bruk och om jättar i Norden (Norden, Ryssland och Grönland) redan på 1500-talet. Men Sven Lampa var den som gav upphov till ämnet folklivsforskning vid Uppsala universitet.

Han skrevs in på Västgöta Nation 1889 och blev Nationens bibliotekarie. På den tiden fanns landsmålsföreningar vid Västgöta med flera nationer, där medlemmarna åkte till sina respektive hembygder och dokumenterade folkmål, folkdiktning, seder och bruk. Sven Lampa deltog ivrigt och skrev ett antal böcker om folkliv i Västergötland, Uppland och Härjedalen. 1903 disputerade han med avhandlingen Studier i svensk metrik (versmått) och blev docent i svensk folklivsforskning1909. Han blev då den förste i vårt land som fick en akademisk titel i folklivsforskning, det ämne som idag heter etnologi, Han var sekreterare i Kungliga Ortnamnskommittén 1904-1914. 1914 grundades Uppsala folkminnnesarkiv, tillskyndat av Sven Lampa. Tyvärr slutade hans karriär där, han drabbades av depression (utbränd?) och hans levde sina sista 34 år på Ulleråker.

 Katarina Ek-Nilsson, själv folklivsforskare, höll ett mycket uppskattat föredrag om sin föregångare. Föreläsningen hade samlat många deltagare, som också fick lära sig om hur Rutabagge, det västgötska namnet på kålrot har spritts till andra språk. Katarina är medlem i Kålrotsakademin, något som ligger helt rätt i tiden eftersom kålroten är fiber- och vitaminrik och binder koldioxid. Kålroten är en helt svensk rotfrukt som vi kan vara stolta över.

Efter föredraget fick vi avnjuta en sexa med isterband med extra läckert rotmos, följt av en rejäl bit chokladkaka med hallongrädde. Sång och glam och tal av 1Q Annie Larsson och proinspektor Margareta Svahn. Damkören kom in och sjöng mycket vackert. 4Q Oscar Karlsson Håkansson ledde det allmänna sjungandet. Stämningen var glad och livlig som vanligt när vi träffade våra landsmän under en mycket givande kväll.

Ladda ner affischen!

God jul och gott nytt år!

Denna vackra bild tog Elisabet claesson efter att hon, ordförande Kenny och jag lagt in senaste nyhetsbrevet i kuvert för utskick till alla medlemmar i Landskapsföreningen.  Om du inte får detta nyhetsbrev inom kort och är betalande medlem, vänligen skicka ett meddelande till kontakt@vglf.se.  Du kan läsa det här på vår webblats också.

Vi hoppas att du får fina helger där du gör precis det du önskat och att vi ses nästa termin den 15:e februari vid det seminarium vi snart annonserar här.

Maria Wold-Troell, sekreterare och webbmoster

Föreläsning om limerickens intåg i Sverige

Affisch_högupplösning_v6

En nyfiken och ganska stor skara samlades i festsalen för att lyssna till historien om Limerickens intåg i Sverige. Svante Beckman, nationsmedlem under 1960-talet, läste ekonomisk historia och hamnade så småningom som professor i Linköping.  Nu återvände efter flera decennier för att berätta hur hans farfar Magnus genom en anteckningsbok förde Svante på rätt spår.  Magnus  kom till Uppsala 1880 och tog en teol. kand. Som många andra under den tiden fick han TBC och reste till Schweiz på kur. Väl där utbildade han sig till elektroingenjör och blev konstruktör.

Hans anteckningsbok kallades Kladaderatsch och där tecknade han ner skämt och annat som kunde användas för att berika sällskapslivet. Svante fick anteckningsboken av sin far och hittade fem witzar i limerickform från 1893. Vem var då upphovet till dessa?

Jo, spåren förde till Ivar Damm, som var kurator på Västgöta Nation på den tiden. Han introducerade limericken på svenska men publicerade inte sina verser förrän i en artikel 1913, antagligen av omtanke om sin karriär som lovande seriös diktare. Han blev dock gymnasielektor i matematik. Huruvida hans första vers från 1884 var inspirerad av den engelska limericken är oklart, men strax blev han det.

Tidigare forskning har identifierat Adolf Noreen som versformens tongivande svenska introduktör, men det var Ivar Damm som i festliga akademiska sammanhang startade limerickflugan i Uppsala åren runt 1890.

Vad kännetecknar en Limerick?  

·         Den strikta formen, 5 rader, varav 1, 2,och 5 har nio stavelser och rimmar, raderna 3 och 4 har sex stavelser och rimmar inbördes.

·         Den ska ha skabrösa eller åtminstone överraskande inslag

·         Sista ordet i rad 1 ska vara antingen en ort eller ett egennamn.

Limericken har utvecklats genom 1900-talet, och nådde stor popularitet när Hans Alfredson gav ut Svea Hunds limerickar 1976. Det finns bara en handfull limericksamlingar, de flesta utgivna på eget förlag, men enstaka ledande svenska författare som Lars Gyllensten har skrivit sådana. Numera är intresset relativt svagt i vårt land för denna diktform.

Dock icke så denna höstkväll! Eter avslutad föreläsning och mingel gick vi till dukat bord. Där bröt kreativiteten ut då vi uppmanades att skriva egna limerickar. Det ena förslaget efter det andra framfördes.

Middagen förflöt på vanligt sätt med god mat, myckenhet vin och sång och fina tal med skämtsamma knorrar. En ovanligt trevlig höstfest!

Maria Wold-Troell

 

1 maj vid Västgöta Nation

Den första maj ska våren vara här på riktigt. Och visst var den det, en riktig vår behöver inte vara ljummen i våra nordliga trakter. Men grönt och fint var det.

Nationen bar spår av det stora festandet som föregått dagen, men inte värre än att vi genomförde årsmötet i ett välstädat Kinnekullerum. Landskapsföreningen har fått en ny kassör efter den till Göteborg avflyttade Tobias Lindgren, nämligen Claes Söderquist. Han kommer inledningsvis att sekunderas av Ramiro Grondona, som i sommar avgår som 2Q.  Mötet förflöt snabbt och i bästa sämja, varefter ett stort stiligt följe med fanborg tågade till Nationsgraven. Gunnar Wennerberg fick ett besök på vägen. Vår nationskaplan Andreas Wejderstam höll ett fint anförande om livet, döden och studenterna, och lika traditionsenligt sjöng vi den passande psalmen Härlig är jorden.

Kvällens middag var en strålande vårlig komposition av läckerheter, hela fyra rätter som sköljdes ner i ymnigt med vitt vin. Förste kurator höll välkomsttalet, tacktal hölls av Sigrid Erwall och däremellan talade inspektor och tidigare 1Q Elin Nilsson, allt bejublat. Naturligtvis sjöng vi nästan oavbrutet, ledda av sånganförare Lucas Grzechnik Mörk.

Och den stora nationskören! Den upphörde liksom aldrig att tåga in, men väl sammanpackad framme vid podiet sjöng den riktigt svåra sånger så rent och vackert, vilket tillfredsställde de mest kräsna musikälskare. Särskilt bejublad blev den nya Sången till Västergötland, baserad på melodi från Sound of Music.  Årets Knalle var ovanligt fyndig och raljerade över bland annat presidenter och andra statsöverhuvuden samt Svenska Akademien, det har varit ett bra år för satiriker.

Majmiddagen är för oss något äldre vårens kulmen. Som alltid är jag tacksam över att det finns en landskapsförening på vår Nation så att generationerna kan träffas, inte bara första maj utan vid ytterligare några tillfällen varje år.

Maria Wold-Troell

Kata i våra hjärtan!

Landskapsföreningen hade bjudit in 1:e antikvarie Maria Vretemark från Västergötlands Museum i Skara att föreläsa om projektet ”Varnhem  innan munkarna kom” och arbetet med Katas gård i Varnhem. 
Stora salen fylldes helt av både västgötar och andra och vi fick höra ett strålande föredrag av en engagerad arkeolog. Hon berättade om sökandet efter gravar från 900-talet och 1000-talet, de fattades helt enkelt. Men i en kulle intill Varnhems kloster fanns fanns det mellan 1000 och 3000 skelett, vilket stämde med det antal man sökt efter. Men de var begravda enligt kristen sed, långt tidigare än vi lärt oss i skolan. Och i den finaste graven låg Kata själv. Tyvärr dog hon redan i 35-årsåldern, på den tiden blev man sällan gammal.

Rekonstruktion av Kata, utgående från de senaste vetenskapliga metoderna.

Det finns mycket att läsa på museets hemsida där bilden är hämtad.  En utförlig beskrivning av projektet kan laddas ner här. Vi bör alla resa till det fagra Varnhem som nu fått ytterligare en attraktion.

Maria Vretemark fick förstås rungande applåder och dessutom funktionella gåvor (kasse och skärmmössa) med Nationens vapen för att minnas oss, samt en ask Uppsalapraliner.
Sexan, läcker som vanligt, samlade två fulla långbord, där det  sjöngs och pratades till in på natten i gemytlig stämning.  

Grynkorv

Så här kan du göra hemlagad grynkorv: 

Ingredienser:

  1. 1 kg korngryn 
  2. 1 l vatten 
  3. 3 kg malet fett fläskkött 
  4. 3 st gula lökar
  5. 3 msk salt 
  6. 2 tsk vitpeppar 
  7. 2 tsk kryddpeppar 
  8. 10 m fjälster 
  9. grovt salt

Gör så här:

Lägg korngrynen i blöt under natten. –
Blanda med fläskkött och riven lök.                           
Salta och krydda –
Arbeta igenom smeten väl. –
Stoppa smeten ganska löst i fjälster.            
Bind upp till grynkorvar av önskad längd. –
Varva korvarna med grovt salt.
Låt stå över natten i kylskåp.

Koka, ät och njut. 
Frys resterande korvar.

Kokning

Tina fryst korv, helst över natten i kylskåp. –
Lägg grynkorven i hett vatten.
Låt sjuda 22 – 25 minuter. –
Tillsätt salt, lagerblad o några svartpepparkorn.
Servera med kokt potatis och bechamelsås med senap.

Foto: Lina Eriksson

Gunnar Wennerbergs minne 7 oktober

Firandet av Gunnar Wennerbergs 200-årsminne

Damkören sjunger under middagen

Lars Holmquist installeras som hedersledamot

En av många andra firanden  runt om i landet ägde rum på Västgöta nation den 7 oktober. Landskapsföreningen tillsammans med Nationen ordnade en Wennerbergsgasque med ett inledande, underhållande seminarium och därefter en sprakande middag. 

Vid seminariet kom Wennerbergs mångsidighet som skald och tonsättare, ämbetsman och politiker samt västgöte att belysas av professorerna Christer Åsberg, Leif Jonsson och Adam Taube och det blev körsång av både damkören och manskören

Sedvanligt läcker middag följde. Även gästerna sjöng flitigt och spirituella tal hölls. Hedersledamoten Lars Holmquist installerades under kvällen.

En mer fullständig resumé kan du läsa i Höstnytt2017

För alla som vill ha kontakt med Nationen