Rapport från årsmötet 2021

Den sista juni, alltså i sista momangen, höll vi vårt årsmöte i stora salen. Hela nio medlemmar var närvarande, inklusive en del av styrelsen. Sommaren är ingen bra till datt hålla årsmöte, men är det pandemi så är det.

Årsmötet förflöt utan missöden och likadant det konstituerande mötet, då uppdragen fördelades. Vi har nu en ny kassör, Agneta Oscarsson, som var proinspektor för en del  år sedan. Också valberedningen har ett tillskott av Filip Dumanski.

Vi planerar en landskapsgasqe den 7 september kl 19. Någon gång ska också landskapsvapnet läggas i lejonets tassar på nationsgraven och invigas.

Vi är alla så glada över att pandemin tycks vara på avklingande och hoppas att år verksamhet kommer igång som tidigare med två medlemsaktiviteteter per år med föreläsning och middag. Och att årsmötet hålls 1 maj.

Tore Hartungs artikel om återinvigningen av urnan

Föreningen Västgötalitteratur har en artikel av Tore Hartung om invignine av minnesurnan och om Torbern Bergmans liv och geni.

Minnesmärke efter Linnelärjunge från Västergötland återinvigt

Kemisten Johan Afzelius skänkte 1834 en urna till minne av västgöten Torbern Bergman. Då hade det gått 50 år sedan den världsberömde kemisten dog och Afzelius ville att han skulle ihågkommas. Urnan har sedan dess stått i Västgöta Nations trädgård och fa studenter har vetat vem Bergman var och tidens tand hade gått hårt åt urnan. För några år sedan ordnade Nationen ett seminarium om Bergman, där hans insatser framför allt inom kemin betonades. Då framfördes tanken om att restaurera urnan. Västgöta Nations Landskapsförening har genomfört detta och invigning har högtidligen skett genom tal, körsång och efterföljande sexa på puben Djäknen. Urnan ger nu förnyad glans åt trädgården och en kort inskrift på den berättar om Torbern Bergmans insatser som kemist.

Linnelärjunge

Bergman föddes 1754 i Låstad, en socken belägen i nuvarande Mariestads kommun och efter studier i Skara kom han till Uppsala, där Linne blev en av hans lärare. Men Torberns far ville att sonen skulle bli präst och hade föga tilltro till vad han kallade ”den linneanska smittan” och sonen fick därför läsa naturvetenskap i smyg. Det gjorde han med sådan framgång att ryktet om hans flit, lärdom och begåvning spreds i hela Uppsala. Han läste geologi, astronomi, geografi, fysik och minerallära men inte kemi. Men när professuren i kemi blev ledig erbjöds han den utan att sätt ha meriterat sig. Bergman tackade ja och lovade att på en månad läsa in allt i ämnet. Och han höll ord.
Som professor kom han att ägna sig mycket åt att hjälpa det svenska bergsbruket och han reste runt i Bergslagen och tog prover på mineraler som han sedan analyserade i sitt laboratorium och konstaterade då att molybden och platina är artegna metaller och upptäckte grundämnena mangan, kobolt och nickel. Och malmen tobernit fick passande nog namnet efter sin upptäckare.
Men Bergmans stora arbetsbörda och flit slet på hans kropp och han drabbades av olika sjukdomar. För att råda bot på dem åkte han sommartid till Medevi eller Loka; han prövade där särskilt på att dricka hälsovatten. Ofta tiotalet liter om dagen. Det tycktes hjälpa och han kom därför att sakna brunnsvattnet under vintrarna. Men som kemist kunde han lätt analysera hälsovattnet och upptäcka de salter och mineraler det innehöll och steget från det till att i Uppsala blanda ihop ett eget botande vatten var inte långt. Han kom också på att lösa kolsyra i vatten och att konstruera en flaskpropp.
Åtskilliga år senare kom man på att blanda olika fruktämnen i vattnet och därmed var den moderna läskedrycken född. Men ursprunglig uppfinnare av kolsyrade drycker är alltså Torbern Bergman.
Hans stora konsumtion av hälsovatten lindrade hans sjukdomar men kunde inte bota honom. Han dog 1784 i Medevi, ännu inte 50 år fyllda. Bergman betraktas än idag som en av kemins stora snillen och det är därför en berättigad kulturgärning att högtidligen ha återinvigt hans restaurerade urna i Västgöta Nations trädgård. 

Tore Hartung

Ladda ner artikeln som pdf

Du som haft en comhem mejladress

Tyvärr, ni är ganska många. Ni har tvingats byta mejladress. En del av er har skickat in ändringar till mig, men inte alls alla. Våra utskick till er kommer i retur.

Skicka ett mejl med ditt namn till webbmaster@vglf.se så rättar jag till adressen.

Maria

Urnan avtäckt

Torbern Bergman minnesurna avtäcktes lördag 26 september under högtidliga former.  Anton Ruus, 1Q, höll ett litet tal och rev ner lakanet över den svartglänsande  pjäsen under applåder.  Professor Bo Ekstrand, också han kemist från Västergötland, höll ett anförande och alla fick klart för sig vilken betydelse för Vetenskapen Torbern Bergman haft. Och inte bara för vetenskapen utan också den svenska mineralvattenindustrin grundar sig på hans kolsyrereaktioner. 

Detta finns också dokumenterat på den skylt som står framför urnan. Nationen har gjort en väldigt fin piedestal och trädgårdsanläggning runt urnan, den har nu en central plats på gården och kan inte förbises. Landskapsföreningen har bekostat restaureringen och skylten.

1Q diplomerade alla som hjälpt till i trädgården, och Damkören sjöng vackert ”här är gudagott” och ytterligare ett stycke  från  fjärran trakter. 

Det känns fint att den mest berömde av västgötar äntligen fått ett värdigt minnesmärke på den vackraste av platser.

Minnesurnan till Torbern Bergman är upprustad och flyttad

Nu är urnan färdigrenoverad.  Landskapsföreningen har bekostat målning och förgyllning, frivilliga krafter har arbetat i trädgården.  Torbern Bergman, en av Sveriges största kemister, får äntligen den glans han förtjänar.  En skylt kommer att berätta om Bergmans gärningar under sin livstid och hans betydelse för sin vetenskap.

Nu är datum satt för avtäckningen av urnan. Den 26 september kl. 17 samlas vi i trädgården. Medaljer kommer delas ut till de som jobbade i trädgården och professor Bo Ekstrand kommer säga ett par ord innan vi avtäcker urnan. Därefter sjunger nationskören. I sann studentikos anda tror jag vi ser till att fanan är närvarande, men däremot skippar vi klädkod. Puben öppnar som alltid 18 för den som vill ta sista chansen innan Djäknen flyttar in för säsongen.

Kul att snart vara i mål med detta projekt!

Text och foto Anton Ruus.

 

Årsmötet 2020

Eftersom det var Coronatider blev årsmötet mycket sparsamt besökt, men vi var beslutsföra och två medlemmar hade kommit som blev justeringsmän. 

Protokoll från Västgöta Nations Landskapsförenings årsstämma

Plats Stora salen,  26 juni 2020 kl. 17.00

Närvarande: 7 medlemmar. Se närvarolista, bilaga 1.

  1. §    Kenny Jonsson öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Närvarolista upprättades som grund för röstlängd.
  2.  §   Till ordförande för stämman valdes Kenny Jonsson, till stämmans sekreterare Maria Wold-Troell.
  3.  §  Till justerare tillika rösträknare valdes Sören Kjellberg och Lars-Göran Johansson.
  4.  §  Kallelsen skickades ut per brev fyra veckor före mötet och påminnelse gick ut 21 juni.  Meddelande om att årsmötet blev försenat på grund av Coronaepidemin gick ut i april. Stämman godkände kallelseförfarandet.
  5.  §   Röstlängden fastställdes grundad på närvarolistan.                                            Bilaga 1                
  6. §   Föredragningslistan fastställdes.
  7. 7 §  Maria Wold-Troell gick igenom styrelsens verksamhetsberättelse. Den lades till handlingarna. Ramiro Grondona föredrog resultat- och balansrapporterna. Resultatet per 31 dec. 2019 var 28 436 kr och behållningen 267 475 kr.                                                    Bilaga 2
  8. §    Maria Wold-Troell läste upp revisionsberättelsen, som därefter lades till handlingarna.
  9.  §   Stämman fastställde Balans och resultaträkningen och godkände styrelsens förslag att överskottet överföres i ny räkning. Dokumenten lades till handlingarna.
  10.  §    Enligt revisorns förslag beviljade Stämman styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.
  11.  §   Till ledamot på 5 år valdes Elisabet Claesson (omval).
  12.  §    Till revisor omvaldes Hanna Mörtberg. En revisorspost hålls vakant som tidigare. 
  13.  §  Till valberedning utsågs Inger Hallqvist-Lindvall och Kristina Rudbjer, båda omval. Sten Marcusson hade undanbett sig omval. Filip Dumanski föreslogs, men var inte tillfrågad. Årsmötet uppdrog åt Kenny Jonsson att fråga Filip, som ska ingå i valberedningen om han tackar ja. Inger Hallqvist-Lindvall är sammankallande.
  14.  §   Övriga frågor: Till ledamot på 1 år i Stiftelsen Västgötagårdens styrelse valdes Kenny Jonsson (omval).
  15. §   Stämman avslutades. Inspektor Bertil Wiman önskade genom årsmötet framföra ett tack till Kenny, Elisabet och Maria för deras värdefulla arbete i föreningen. Bertil har genom diskussion med andra inspektorer erfarit att ingen annan landskapsförening i Uppsala är lika aktiv och har så bra seminarier. Ordföranden tackade medlemmarna för att de kommit till årsmötet trots de oroliga tiderna.
Vid protokollet: Justeras:
Maria Wold-Troell Kenny Jonsson Sören Kjellberg  Lars-Göran Johansson

Protokoll med resultaträkning

 

 

 

 

 

                       

Landskapsföreningens ordinarie föreningsstämma, handlingar

 Tid och plats: fredagen den 26 juni 2020 kl. 17.00 på Nationen

Förslag till ärendelista

1.      Stämmans öppnande

2.      Val av ordförande och sekreterare för stämman

3.      Val av två justeringsmän tillika rösträknare

4.      Fråga om stämman utlysts på rätt sätt

5.      Fastställande av röstlängd för stämman

6.      Fastställande av föredragningslista

7.      Styrelsens verksamhetsberättelse och redovisningshandlingar

8.      Revisorns berättelse över styrelsens förvaltning

9.   Fastställande av balans- och resultaträkning

10.   Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

11.   Val av nya ledamöter

12.   Val av två revisorer

13.   Val av valberedning

14.   Övriga frågor

15.   Stämmans avslutande

Verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning per 31 dec 2019 kommer att finnas tillgängliga på kuratorsexpeditonen och i digital form på vår webbplats vglf.se senast den 20 juni.

Verksamhetsberättelse 2019

Resultat- och balansräkning 2019

Valberdeningens förslag:

Val av styrelse: Elisabet Claessons mandat går ut. Valberedningen föreslår omval.

Val av två revisorer: Valberedningens förslag är omval av Hanna Mörtberg och för revisorspost nr 2 föreslås liksom tidigare år vakantsättning.

Inger Hallqvist Lindvall
Sammankallande i valberedningen Vglf

Rökstenen – östgötarnas svar på Sparlösastenen?

Nyligen publicerades en radikal nytolkning av världens mest kända forntida runsten, Rökstenen I Östergötland från c:a 800 e.v.t. (http://futhark-journal.com/rok/).  Tolkningen har gjorts av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams.  Rökstenen anses av många vara det mest gåtfulla runmonumentet vi har. Men alla Västgötar vet att  Sparlösastenen nog är äldre än Rök och ännu mer mystisk, och därtill täckt av fascinerande bilder. 

Sparlösastenen, källa Wikimedia Common
Rökstenen, källa Wikipedia

Nu vet vi mycket mer om runstenar

Det gäller åtminstone de personer som tog tillfället i akt och gick på föreläsningen fredag 21 februari och lyssnade på Henrik Williams utmärkt pedagogiska föreläsning om runskrift och runstenar, framför allt om Rökstenen och runstenar i Västergötland. Stora salen var mycket välfylld och publiken entusiastisk.

Henrik Williams har tillsammans med tre forskare suttit länge och grunnat över Rökstenens runor. Rökstenen är världens mest textrika runsten (c:a 760 tecken) , men den har ingen bild .

Att runorna är svåra att tyda  visste vi, och ingen har egentligen framlagt någon helt bergsäker tolkning. Länge trodde man att kung Teoderik den store figurerade, men det tror inte det nya forskarlaget, han var på något sätt litet för avsides. Efter tre månaders intensivt tänkande lade forskarna fram teorin att runinskripterna  i stället handlade om solen. 

Varför det är så svårt att tyda runskriften fick vi reda på: Dels fanns bara 16 tecken, och man hade samma tecken för alla vokalerna, skippade mellanrummen mellan ord och skrev aldrig samma tecken två gånger i rad (för att spara arbete?). Dessutom gjorde man gåtor/ chiffer av delar av texten, men dessa var ganska lättlösta. Även om vi skulle lyckas läsa allt på runstenen så har vi väldigt liten kännedom om människornas föreställningsvärld. Enligt forskarna återger texten hur fadern söker tröst i att den döde sonen, en framgångsrik härförare, har kallats till Oden för att kämpa vid hans sida i Ragnarök, slutstriden som följs av solens och ljusets återkomst. Innebörden är i linje med dåtidens fornnordiska mytologi. Då Rökstenen skapades under tidigt 800-tal fanns en utbredd fruktan bland människorna orsakad av  en rad förödande missväxtår och oförklarliga himlafenomen efter vulkanutbrott vars askmoln skymde solen. Detta  inträffade på 500-talet men e traderades fortfarande.

Glädjande nog fick vi höra mycket om Västergötlands runstenar också. Sveriges äldsta runsten finns i Noleby från 500-600-talet och den högsta finns i Levene (3,6m). I Västergötland finns många förkristna runstenar. Tjusigast av alla är ju Sparlösastenen med sina vackra bilder. Också dessa kan man tolka på olika sätt. Sparlösastenen är antagligen något äldre än Rökstenen. Huruvida de har något samband med varandra vet vi inte. Henrik Williams anser att Sparlösastenen verkligen förtjänar att forskas på, projekt är på gång.

De flesta runstenarna i Sverige står i Uppland, och de är oftast från kristen tid. Folk på den tiden var väldigt teologiskt kunniga vilket märks i texter och motiv.

Att vara runristare var förenat med hög status. Bara eliten hade råd att bekosta en runsten, en dyr stusmarkör. Runstenen var ofta också ett juridiskt dokument som berättade för omvärlden vem som nu var gårdens ägare. En runsten ställdes inte hemma på tunet, utan vid vägar eller vid överfarter, vad över vatten för att så många som möjligt skulle se den.

Texten var ofta ungefär densamma: X som ristade runorna till minne av den avlidna Y och bekostat av Z följt av välgångsönskan för Y:s själ. Både män och kvinnor fick stenar resta åt sig men det krävdes nog en man för att orka hugga runor och bilder. De stora stenarna restes nog i officiella sammanhang.

Efter en intressant frågestund och mingel fick vi en god sexa, som också var välbesökt. I allt en lyckad kväll i Landskapsföreningens regi tillsammans med nationen. Trivseln och sångarglädjen var, som alltid, påtaglig.

P.S.
Du har väl betalt medlemsavgiften för 2020?

Maria Wold-Troell

Prostinnan Wennerbergs pepparkakskransar – Lidköpingspepparkakan

Gunnar Wennerberg Sällskapet, Lidköping, lade ut följande recept på Facebook, troligen skrivet på reseskrivmaskin när det begav sig (?):

Prostinnan Sara Wennerberg, f. Klingstedt (1786 - 1875), målning av Brynolf Wennerberg d ä, ca 1850
Prostinnan Sara Wennerberg, f. Klingstedt (1786 – 1875), målning av Brynolf Wennerberg d ä, ca 1850

Farbror Gunnars Pepparkakskransar

Bakades alltid till julen. Troligen har gamla ”prostinnan” hittat på receptet.

  • 1 kg sirap
  • 425 g socker
  • 2 msk rivet pomeransskal
  • 1 msk ingefära
  • 1 msk kanel
  • 1 tsk nejlikor

Kokas upp, då det kallnat något ilägges 212 g smör. Upplöses. 6 ägg vispas med 1,5 dl grädde och röres i. 25 g pottaska (finns på apotek) och 2 tsk hjorthornssalt upplöses i 1/2 dl vatten.

Mjöl.
Rullas i längder, som viras om varandra. Skållad mandel ovanpå.
Rätt stora kringlor, betydligt större än vanliga kakor. 
Lycka till: 

Hälsningar från Gamla Herrn

Ja, dom här pepparkakskransarna, som var obligatoriska i min barndom, var faktiskt ganska goda. Men vilken massa sirap! Men det stämmer nog.
Man kan se på receptet att det är gammalt på mängduppgifter som 425 g och 212 g. Det är nämligen ”översatt” till moderna mått, möjligen av någon annan än prostinnan. I många gamla kokböcker har man helt enkelt räknat om skålpund till gram. Det tog ett tag innan dessa recept blev helt moderniserade.
Det här är också ett typiskt gammaldags recept som i t ex Gustava Björklunds kokbok, vilken finns på nätet. Den som har skrivit utgår från att den som bakar vet hur konsistensen ska vara och hur man umgås med olika produkter. Mjölmängden saknas helt! Därför har man inte en aning om hur stor sats det blir och om det verkligen är extremt mycket sirap i, som Gamla Herrn skriver.

Jag har läst en massa recept, för att se om jag hittade något liknande. Ja, på sätt och vis. Men ingenstans har jag sett ett pepparkaksrecept med både pottaska, hjorthornssalt och ägg. Så det är nog ganska unikt. Och jag har sökt både på tyska och svenska, för jag funderade på om det kunde handla om halvmjuka pepparkakor, s k Lebkuchen, som ofta innehåller pottaska.

Modifierat recept

Här kommer nu min lätt modifierade halvering av receptet, med kompletterande information. Även halva receptet är en väldig massa pepparkakor. Familjen Wennerberg måste ha varit väldigt förtjusta i dem.

När det gäller pomeransskal, så undrar jag om prostinnan hade tillgång till färska pomeranser, eller om det är någon som har moderniserat receptet. På den tiden såldes pomeransskal enbart torkade i bitar. Det finns fortfarande och det var faktiskt vad jag använde, eftersom de rivna, torkade skalen inte fanns i handeln den sommaren jag köpte just den förpackningen. Hela pomeransskal kokas i så fall mjuka. Sedan skrapar man bort det vita på undersidan och finhackar det gulbruna skalet.

När det gäller väldigt små mängder av kryddor, brukar jag fuska till med 1 ml = 1 g, alternativt lägger jag något mera på vågen, som inte reagerar på under 5 g. Pottaskan gick ju bra att väga.

Det blir knapriga kransar, i varje fall på det här sättet:

  • 500 g sirap
  • 210 g socker
  • 1 msk pomeransskal
  • 1/2 msk ingefära
  • 1/2 msk kanel
  • 1/2 tsk nejlikor
  • 100 g smör
  • 3 ägg
  • 0,75 dl grädde
  • 12 g pottaska
  • 1 tsk hjorthornssalt
  • ca 2 msk vatten
  • 900 g mjöl

Koka upp sirap, socker och kryddor. Blanda sedan ner smöret. När blandningen har svalnat ordentligt blandas ägg, lätt uppvispat med grädde, ner. Pottaska och hjorthornssalt, var för sig utrört i vatten blandas inte ner förrän blandningen har svalnat tillräckligt, för pottaska börjar arbeta vid 60°. Men om man väntar för länge med att blanda ner mjölet, blir degen för tung! Den här mängden blev bra. När degen kändes som pepparkaksdeg var det lagom.

Degar av den här sorten ska vila kallt, minst 1 dygn. Fördelen är också att man kan baka ut den litet i taget om man inte har flera timmar på sig.

Ta ut en liten bit deg i taget ur kylskåpet. Rulla långa ormar, så tunna som möjligt. Om de blir för tunna går de sönder. Degen har väldigt bra konsistens. Det behövs bara en aning mjöl till utbakningen.

Sno längderna om varandra. Börja vid mitten, det är lättast så. Skär de snodda längderna i 20 cm och kläm ihop dem till kransar. Lägg dem på bakplåtspapper på plåt. Sätt ugnen på 200°. Pottaska gör att kakor flyter ut, men det är inte så farligt med de här kransarna. Det får plats 12 kransar på en plåt.

Vispa upp ett ägg och pensla kransarna lätt, så att den flagade mandeln fastnar. Den behöver inte vara rostad innan. 10 minuter i mitten av ugnen i 200° blir perfekt för de knapriga kransarna.

Elisabet Claesson

Trivsam hembygdsmiddag med spex 5 oktober

Kristina Rudbjer har lyft Västgöta Nations spex till nya höjder. Hon är fortfarande spexaktiv fastän hon arbetar som lärare. Hon har vunnit det ärorika priset Uppsala Spex Librettos Akademipris för (USLA), det ni! Och hon underhöll oss med ett föredrag som skänkte höstmiddagen den akademiska karaktär vi eftersträvar.

Kristina Rudbjer

Kristina kan förstås också spexens historia, och gjorde en sammanfattning med bilder för den stora skaran lyssnare. För den som verkligen vill fördjupa sig finns Tom Lundins bok Alla tiders Uppsalaspex. Wikipedia har en utmärkt artikel för dem som inte är riktigt lika intresserade.

Spexens historia är inte så lång, de uppstod på 1850-talet på Uppsalas studentnationer. som en sorts begåvad underhållning med små sånger på rim till populära melodier. Stockholms Nation nämns som den första att göra fullständiga spex. Nu spexar studenter överallt i både Sverige och Finland. Spexintensiteten varierar över tid. Just nu är det baisse enligt Kristina. Men Södermanland-Nerikes nation spelar fortfarande På Madagaskar och Mohrens sista suck regelbundet.

Ett klassiskt uppsalaspex har en handling och baserar sig på en historisk händelse som förvrängs så spirituellt som möjligt med anakronismer, begåvade rim och sång till kända melodier. Skämten får gärna vara ekivoka, grova skämt låter bättre på vers.
I början spelades alla roller av män, det fanns ju inga kvinnliga studenter. 1907 äntrade Elsa Collin scenen i Lund, och sedan dess har det blivit så stor andel kvinnor att de får spela män också.
Naturligtvis finns det spextävlingar. En lokal tävling är det årliga Slaget om Vättern då de fyra nationerna runt Vättern tävlar mot varandra med varsitt spex.

Västgöta Nation har gjort egna spex. Freden i Knäred (handlade om 30-åriga kriget), Napoleon, Elisabeth I, Marie Curie, Kleptopatra, Torstenson, metaspexet Spexet och mycket fler. Stora spex får spelas utanför Nationen av utrymmesskäl.

Vill du göra ett eget spex? Du behöver en idé, kompisar, ett rimlexikon och ett slutdatum.  Spexet kan testas på Teatergruppen. Ett bra spex kännetecknas av att den röda tråden håller genom hela spexet, att det finns någonting för alla smaker, välkända sångbara låtar och rätt person i rätt roll.

Under middagen som följde efter föreläsningen fick vi se teatergruppen testa ett spex i vardande. Tyvärr satt jag långt bort och hörde inte så mycket. Men den dag det är färdigt ska jag gå och titta.

Kenny tackar Kristina för ett underhållande och innehållsrikt föredrag.

Middagen, ja, som vanligt fick vi fantastiskt god mat: Svampsmörgås, saftig ugnstekt fläskfilé, smaskig efterrätt och drycker. Om bara folk visste vad man kan få vara med om skulle Landskapsföreningen anstormas av nya medlemmar. Naturligtvis ackompanjerades ätandet av sång och glam och tal.  Vi fick lära oss en åldersanpassad studentsång av Sven Georg Eriksson:

Sjungom studenten på gamla dar
Låtom oss fröjdas den tid vi har kvar
Än klappar hjärtat ännu några slag
och vår samtid finns kvar än ett tag.

Var och en kan fritt dikta versens slut och kanske ännu någon vers. Förslag skickas till kontakt@vglf.se och publiceras om de är sångbara, rimmade, lagom ekivoka och följer taktmåttet.

Maria Wold-Troell

Klicka här för att ladda ner affischen.

För alla som vill ha kontakt med Nationen

Scroll Up