Kategoriarkiv: Bok

Tore Hartungs artikel om återinvigningen av urnan

Föreningen Västgötalitteratur har en artikel av Tore Hartung om invignine av minnesurnan och om Torbern Bergmans liv och geni.

Minnesmärke efter Linnelärjunge från Västergötland återinvigt

Kemisten Johan Afzelius skänkte 1834 en urna till minne av västgöten Torbern Bergman. Då hade det gått 50 år sedan den världsberömde kemisten dog och Afzelius ville att han skulle ihågkommas. Urnan har sedan dess stått i Västgöta Nations trädgård och fa studenter har vetat vem Bergman var och tidens tand hade gått hårt åt urnan. För några år sedan ordnade Nationen ett seminarium om Bergman, där hans insatser framför allt inom kemin betonades. Då framfördes tanken om att restaurera urnan. Västgöta Nations Landskapsförening har genomfört detta och invigning har högtidligen skett genom tal, körsång och efterföljande sexa på puben Djäknen. Urnan ger nu förnyad glans åt trädgården och en kort inskrift på den berättar om Torbern Bergmans insatser som kemist.

Linnelärjunge

Bergman föddes 1754 i Låstad, en socken belägen i nuvarande Mariestads kommun och efter studier i Skara kom han till Uppsala, där Linne blev en av hans lärare. Men Torberns far ville att sonen skulle bli präst och hade föga tilltro till vad han kallade ”den linneanska smittan” och sonen fick därför läsa naturvetenskap i smyg. Det gjorde han med sådan framgång att ryktet om hans flit, lärdom och begåvning spreds i hela Uppsala. Han läste geologi, astronomi, geografi, fysik och minerallära men inte kemi. Men när professuren i kemi blev ledig erbjöds han den utan att sätt ha meriterat sig. Bergman tackade ja och lovade att på en månad läsa in allt i ämnet. Och han höll ord.
Som professor kom han att ägna sig mycket åt att hjälpa det svenska bergsbruket och han reste runt i Bergslagen och tog prover på mineraler som han sedan analyserade i sitt laboratorium och konstaterade då att molybden och platina är artegna metaller och upptäckte grundämnena mangan, kobolt och nickel. Och malmen tobernit fick passande nog namnet efter sin upptäckare.
Men Bergmans stora arbetsbörda och flit slet på hans kropp och han drabbades av olika sjukdomar. För att råda bot på dem åkte han sommartid till Medevi eller Loka; han prövade där särskilt på att dricka hälsovatten. Ofta tiotalet liter om dagen. Det tycktes hjälpa och han kom därför att sakna brunnsvattnet under vintrarna. Men som kemist kunde han lätt analysera hälsovattnet och upptäcka de salter och mineraler det innehöll och steget från det till att i Uppsala blanda ihop ett eget botande vatten var inte långt. Han kom också på att lösa kolsyra i vatten och att konstruera en flaskpropp.
Åtskilliga år senare kom man på att blanda olika fruktämnen i vattnet och därmed var den moderna läskedrycken född. Men ursprunglig uppfinnare av kolsyrade drycker är alltså Torbern Bergman.
Hans stora konsumtion av hälsovatten lindrade hans sjukdomar men kunde inte bota honom. Han dog 1784 i Medevi, ännu inte 50 år fyllda. Bergman betraktas än idag som en av kemins stora snillen och det är därför en berättigad kulturgärning att högtidligen ha återinvigt hans restaurerade urna i Västgöta Nations trädgård. 

Tore Hartung

Ladda ner artikeln som pdf

Vestrogothica XXVII


Till 2019 års högtidslandskap producerade en redaktion i Landskapsföreningen detta nummer av Vestrogothica, 170 sidor. Den finns att köpa genom oss för 150 kr per exemplar + porto. För en -tre böcker kostar portot 59 kr,  för fyra -sex 79 kr. 

Beställ önskat antal exemplar genom att maila till vestrogothica@vglf.se.  Betala samtidigt till Landskapsföreningens konto pg 347 84-9.  Skriv Vestrogothica och antal böcker du beställt i kommentarsfältet.  Se till att ditt namn kommer med.

Innehållsförteckning

Författare och andra skribenter 
Förord av  Elisabet Classon, redaktionens ordförande
Västgöta Nations Landskapsförening 75 år av Kenny Jonsson
Förändring och framtidstro av Elin Nilsson
Att lyckas med sina studier av Uno Wahlström
Teaterkrönika 2014–2018 av Kristina Rudbjer
Västgöta nations bibliotek i Uppsala av Johnny Hagberg
Vad man bör veta om Yngre Västgötalagen av Göran B Nilsson
Jordglober Foto
Elisabeth Hesselblad och andra västgötska helgon av Bo Ekstrand
Helgonförklaringen av Elisabeth Hesselblad av Leif Nordlander
Gunnar Wennerberg av Christer Åsberg
Kristna vikingar i Varnhem av Maria Vretemark
Den svenska limerickens vagga av Svante Beckman
Tal vid invigning av Västgöta Nations fana av 1881 Per Hedenius
Om sten och berg i Västergötland av Jan-Erik Synnerman
Lidköpingsbygden – den svenska liberalismens vagga av Bo Ekstrand
Ett poem från Skövde av okänd poet
Ambrosia – varför kallas huset Ambrosia? av Elisabet Classon
Västgötaspecialiteter: korv och kakor av Elisabet Classon
Kuratorer 2014–2019 
Hedersledamöter 2014–2018 
Varnhem, dikt av Paul Nilsson 

Övrigt
Illustrationer av Jonas Andersson
Formgivning och produktion: Maria Wold-Troell
Tryckeri: Solveigs tryckeri,  Skara

 

Mellan liljan och sjöbladet 1:1

2008 utkom Mellan liljan och sjöbladet 1:1, en genealogisk/historisk utredning över Västergötlands gamla släkter.

2009 utgavs register, källförteckning, kartor och släkttabeller i en särskild volym, 1:2

Utgångspunkten i Mellan liljan och sjöbladet är Gärdhems gamla kyrkoruin där på en liljesten avbildas en magnifik lilja.

Denna heraldiska lilja tillsammans med det heraldiska sjöbladet är gemensamma nämnare för många av de urgamla västgötska ätterna och deras vapen. Det gör också att det går att binda samman dessa historiskt.

På så sätt kan sammanhang och relationer spåras och utblickar ske över det medeltida Sverige men också internationellt. Theutenbergs forskning ger intressanta inblickar i de gamla släkternas och klanernas betydelse och inflytande och utgör på ett levande sätt såväl svensk profanhistoria som medeltida kyrkohistoria.

Denna utgåva – Mellan liljan och sjöbladet 2:1 – är en genomgång av de historiska skeendena i Västergötland från allra äldsta tid, fram till 1100-talet. Utgångspunkten sker i arkeologi, sagor och sägner, historiska krönikor och urkunder, nordiska och internationella utblickar samt författarens tes om att kunna sammanbinda historiska skeenden genom de olika betydelsefulla släkterna och ätterna som (personhistoriskt, heraldiskt, kyrkligt och jord/makt-mässigt) styrde i de gamla landskapen. Utgåvan är resultatet av en mer än 40-årig forskning där trakterna kring Halle- och Hunneberg har varit centrum.

En volym 2:2 kommer senare att publiceras.

Bo J. Theutenberg är född 1942 i Trollhättan och professor em. i juridik vid Stockholms universitet, folkrättssakkunnig vid UD 1976-1987 och ambassadör från 1982.

Han har i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie utgivit ett flertal böcker.

Boken omfattar 448 s. och är bunden i hårdband. Den är mycket rikt illustrerad och med sex genealogiska tabeller. Pris 250 kr. + frakt.

Boken kan beställas genom Johnny Hagberg 0510-48 52 15 eller jarpas.pastorat@svenskakyrkan.se

Att ta studenten i Skara

RUNESONframsida

RUNESONbaksidaUnder höstmiddagen presenterade Sverker Runeson en bok om hur det var att ta studenten i Skara runt 1960 — den sista epoken i student-examens hundra-åriga existens.  Det är en magnifik samling av över 300 fotografier tagna av tre Skara-djäknar som inifrån skildrar de särskilda seder som kringgärdade mogenhetsexamen på den tiden och till en del fort-farande lever kvar.

Boken skildrar också skolans historia och allvaret i exami-nationen framhävs.

Boken finns att köpa i Skara och Lidköping samt i Uppsala i Drottninggatans Bokhandel, eller direkt från Sverker för 200:-
Du kan läsa mer på detta reklamblad.  Sprid också information till andra Skaradjäknar och till skolhistoriskt intresserade!