Prostinnan Wennerbergs pepparkakskransar – Lidköpingspepparkakan

Gunnar Wennerberg Sällskapet, Lidköping, lade ut följande recept på Facebook, troligen skrivet på reseskrivmaskin när det begav sig (?):

Prostinnan Sara Wennerberg, f. Klingstedt (1786 - 1875), målning av Brynolf Wennerberg d ä, ca 1850
Prostinnan Sara Wennerberg, f. Klingstedt (1786 – 1875), målning av Brynolf Wennerberg d ä, ca 1850

Farbror Gunnars Pepparkakskransar

Bakades alltid till julen. Troligen har gamla ”prostinnan” hittat på receptet.

  • 1 kg sirap
  • 425 g socker
  • 2 msk rivet pomeransskal
  • 1 msk ingefära
  • 1 msk kanel
  • 1 tsk nejlikor

Kokas upp, då det kallnat något ilägges 212 g smör. Upplöses. 6 ägg vispas med 1,5 dl grädde och röres i. 25 g pottaska (finns på apotek) och 2 tsk hjorthornssalt upplöses i 1/2 dl vatten.

Mjöl.
Rullas i längder, som viras om varandra. Skållad mandel ovanpå.
Rätt stora kringlor, betydligt större än vanliga kakor. 
Lycka till: 

Hälsningar från Gamla Herrn

Ja, dom här pepparkakskransarna, som var obligatoriska i min barndom, var faktiskt ganska goda. Men vilken massa sirap! Men det stämmer nog.
Man kan se på receptet att det är gammalt på mängduppgifter som 425 g och 212 g. Det är nämligen ”översatt” till moderna mått, möjligen av någon annan än prostinnan. I många gamla kokböcker har man helt enkelt räknat om skålpund till gram. Det tog ett tag innan dessa recept blev helt moderniserade.
Det här är också ett typiskt gammaldags recept som i t ex Gustava Björklunds kokbok, vilken finns på nätet. Den som har skrivit utgår från att den som bakar vet hur konsistensen ska vara och hur man umgås med olika produkter. Mjölmängden saknas helt! Därför har man inte en aning om hur stor sats det blir och om det verkligen är extremt mycket sirap i, som Gamla Herrn skriver.

Jag har läst en massa recept, för att se om jag hittade något liknande. Ja, på sätt och vis. Men ingenstans har jag sett ett pepparkaksrecept med både pottaska, hjorthornssalt och ägg. Så det är nog ganska unikt. Och jag har sökt både på tyska och svenska, för jag funderade på om det kunde handla om halvmjuka pepparkakor, s k Lebkuchen, som ofta innehåller pottaska.

Modifierat recept

Här kommer nu min lätt modifierade halvering av receptet, med kompletterande information. Även halva receptet är en väldig massa pepparkakor. Familjen Wennerberg måste ha varit väldigt förtjusta i dem.

När det gäller pomeransskal, så undrar jag om prostinnan hade tillgång till färska pomeranser, eller om det är någon som har moderniserat receptet. På den tiden såldes pomeransskal enbart torkade i bitar. Det finns fortfarande och det var faktiskt vad jag använde, eftersom de rivna, torkade skalen inte fanns i handeln den sommaren jag köpte just den förpackningen. Hela pomeransskal kokas i så fall mjuka. Sedan skrapar man bort det vita på undersidan och finhackar det gulbruna skalet.

När det gäller väldigt små mängder av kryddor, brukar jag fuska till med 1 ml = 1 g, alternativt lägger jag något mera på vågen, som inte reagerar på under 5 g. Pottaskan gick ju bra att väga.

Det blir knapriga kransar, i varje fall på det här sättet:

  • 500 g sirap
  • 210 g socker
  • 1 msk pomeransskal
  • 1/2 msk ingefära
  • 1/2 msk kanel
  • 1/2 tsk nejlikor
  • 100 g smör
  • 3 ägg
  • 0,75 dl grädde
  • 12 g pottaska
  • 1 tsk hjorthornssalt
  • ca 2 msk vatten
  • 900 g mjöl

Koka upp sirap, socker och kryddor. Blanda sedan ner smöret. När blandningen har svalnat ordentligt blandas ägg, lätt uppvispat med grädde, ner. Pottaska och hjorthornssalt, var för sig utrört i vatten blandas inte ner förrän blandningen har svalnat tillräckligt, för pottaska börjar arbeta vid 60°. Men om man väntar för länge med att blanda ner mjölet, blir degen för tung! Den här mängden blev bra. När degen kändes som pepparkaksdeg var det lagom.

Degar av den här sorten ska vila kallt, minst 1 dygn. Fördelen är också att man kan baka ut den litet i taget om man inte har flera timmar på sig.

Ta ut en liten bit deg i taget ur kylskåpet. Rulla långa ormar, så tunna som möjligt. Om de blir för tunna går de sönder. Degen har väldigt bra konsistens. Det behövs bara en aning mjöl till utbakningen.

Sno längderna om varandra. Börja vid mitten, det är lättast så. Skär de snodda längderna i 20 cm och kläm ihop dem till kransar. Lägg dem på bakplåtspapper på plåt. Sätt ugnen på 200°. Pottaska gör att kakor flyter ut, men det är inte så farligt med de här kransarna. Det får plats 12 kransar på en plåt.

Vispa upp ett ägg och pensla kransarna lätt, så att den flagade mandeln fastnar. Den behöver inte vara rostad innan. 10 minuter i mitten av ugnen i 200° blir perfekt för de knapriga kransarna.

Elisabet Claesson

Trivsam hembygdsmiddag med spex 5 oktober

Kristina Rudbjer har lyft Västgöta Nations spex till nya höjder. Hon är fortfarande spexaktiv fastän hon arbetar som lärare. Hon har vunnit det ärorika priset Uppsala Spex Librettos Akademipris för (USLA), det ni! Och hon underhöll oss med ett föredrag som skänkte höstmiddagen den akademiska karaktär vi eftersträvar.

Kristina Rudbjer

Kristina kan förstås också spexens historia, och gjorde en sammanfattning med bilder för den stora skaran lyssnare. För den som verkligen vill fördjupa sig finns Tom Lundins bok Alla tiders Uppsalaspex. Wikipedia har en utmärkt artikel för dem som inte är riktigt lika intresserade.

Spexens historia är inte så lång, de uppstod på 1850-talet på Uppsalas studentnationer. som en sorts begåvad underhållning med små sånger på rim till populära melodier. Stockholms Nation nämns som den första att göra fullständiga spex. Nu spexar studenter överallt i både Sverige och Finland. Spexintensiteten varierar över tid. Just nu är det baisse enligt Kristina. Men Södermanland-Nerikes nation spelar fortfarande På Madagaskar och Mohrens sista suck regelbundet.

Ett klassiskt uppsalaspex har en handling och baserar sig på en historisk händelse som förvrängs så spirituellt som möjligt med anakronismer, begåvade rim och sång till kända melodier. Skämten får gärna vara ekivoka, grova skämt låter bättre på vers.
I början spelades alla roller av män, det fanns ju inga kvinnliga studenter. 1907 äntrade Elsa Collin scenen i Lund, och sedan dess har det blivit så stor andel kvinnor att de får spela män också.
Naturligtvis finns det spextävlingar. En lokal tävling är det årliga Slaget om Vättern då de fyra nationerna runt Vättern tävlar mot varandra med varsitt spex.

Västgöta Nation har gjort egna spex. Freden i Knäred (handlade om 30-åriga kriget), Napoleon, Elisabeth I, Marie Curie, Kleptopatra, Torstenson, metaspexet Spexet och mycket fler. Stora spex får spelas utanför Nationen av utrymmesskäl.

Vill du göra ett eget spex? Du behöver en idé, kompisar, ett rimlexikon och ett slutdatum.  Spexet kan testas på Teatergruppen. Ett bra spex kännetecknas av att den röda tråden håller genom hela spexet, att det finns någonting för alla smaker, välkända sångbara låtar och rätt person i rätt roll.

Under middagen som följde efter föreläsningen fick vi se teatergruppen testa ett spex i vardande. Tyvärr satt jag långt bort och hörde inte så mycket. Men den dag det är färdigt ska jag gå och titta.

Kenny tackar Kristina för ett underhållande och innehållsrikt föredrag.

Middagen, ja, som vanligt fick vi fantastiskt god mat: Svampsmörgås, saftig ugnstekt fläskfilé, smaskig efterrätt och drycker. Om bara folk visste vad man kan få vara med om skulle Landskapsföreningen anstormas av nya medlemmar. Naturligtvis ackompanjerades ätandet av sång och glam och tal.  Vi fick lära oss en åldersanpassad studentsång av Sven Georg Eriksson:

Sjungom studenten på gamla dar
Låtom oss fröjdas den tid vi har kvar
Än klappar hjärtat ännu några slag
och vår samtid finns kvar än ett tag.

Var och en kan fritt dikta versens slut och kanske ännu någon vers. Förslag skickas till kontakt@vglf.se och publiceras om de är sångbara, rimmade, lagom ekivoka och följer taktmåttet.

Maria Wold-Troell

Klicka här för att ladda ner affischen.

Vestrogothica XXVII


Till 2019 års högtidslandskap producerade en redaktion i Landskapsföreningen detta nummer av Vestrogothica, 170 sidor. Den finns att köpa genom oss för 150 kr per exemplar + porto. För en -tre böcker kostar portot 59 kr,  för fyra -sex 79 kr. 

Beställ önskat antal exemplar genom att maila till vestrogothica@vglf.se.  Betala samtidigt till Landskapsföreningens konto pg 347 84-9.  Skriv Vestrogothica och antal böcker du beställt i kommentarsfältet.  Se till att ditt namn kommer med.

Innehållsförteckning

Författare och andra skribenter 
Förord av  Elisabet Classon, redaktionens ordförande
Västgöta Nations Landskapsförening 75 år av Kenny Jonsson
Förändring och framtidstro av Elin Nilsson
Att lyckas med sina studier av Uno Wahlström
Teaterkrönika 2014–2018 av Kristina Rudbjer
Västgöta nations bibliotek i Uppsala av Johnny Hagberg
Vad man bör veta om Yngre Västgötalagen av Göran B Nilsson
Jordglober Foto
Elisabeth Hesselblad och andra västgötska helgon av Bo Ekstrand
Helgonförklaringen av Elisabeth Hesselblad av Leif Nordlander
Gunnar Wennerberg av Christer Åsberg
Kristna vikingar i Varnhem av Maria Vretemark
Den svenska limerickens vagga av Svante Beckman
Tal vid invigning av Västgöta Nations fana av 1881 Per Hedenius
Om sten och berg i Västergötland av Jan-Erik Synnerman
Lidköpingsbygden – den svenska liberalismens vagga av Bo Ekstrand
Ett poem från Skövde av okänd poet
Ambrosia – varför kallas huset Ambrosia? av Elisabet Classon
Västgötaspecialiteter: korv och kakor av Elisabet Classon
Kuratorer 2014–2019 
Hedersledamöter 2014–2018 
Varnhem, dikt av Paul Nilsson 

Övrigt
Illustrationer av Jonas Andersson
Formgivning och produktion: Maria Wold-Troell
Tryckeri: Solveigs tryckeri,  Skara